Övriga släktträffar

Utflykt till Sibbesgården och Smeds den 6 september 2015

Vi samlades utanför Smeds klockan 13 och promenerade därifrån uppför backen till friluftsmuseet Sibbesgården, som grundades 1937. Sibbo hembygdsförenings ordförande Hans Blomberg tog emot oss och guidade oss igenom alla husen och berättade varifrån byggnaderna flyttats till Sibbesgården.

http://www.sibbo.hembygd.fi/Site/Data/1113/Files/Sibbesgardens%20byggnader.pdf

Huvudbyggnaden Fram-Martis är en parstuga från 1787. Den och Matbackastugan från 1804 är inredda med tidstypiska möbler och föremål från olika byar. Därtill finns på backen ett flertal uthusbyggnader, bl.a. Donabackarian och Fafas bodan. Fafas bodan intresserade oss speciellt, eftersom den härstammar fån Käsis, och kring den har Britta (släktgren 5) historier att berätta. Hon har egna historier om varför hålen finns i väggen!

Rundvandringen var synnerligen intressant, varvad som den var av en 4H-utställning, av en utställning, som berörde krigstiden 1939-45 och av Matbackastugans informativa vitrinskåp, som berättade om Sibbos historia.

Från Sibbesgården vandrade vi ner till Smeds där husets värd Pehr-Olof Eklund hälsade oss välkomna. Han berättade om de släkter som bodde i huset ända från 1700-talet. Då ägdes stället av en släkt som hette Samuelsson. De var ägare i tre generationer, tills en Hjulberg från Kitts köpte gården och förenade den med Kitts. Snart såldes Smeds till en släkt från Bränns, vars dotter Maria gifte sig med Karl Gustav Weckström. Karl Gustav var torpare i Tusby. Där bodde familjen, då utökad med en dotter, till 1853 då Karl Gustav köpte Smeds av sin svärfar. Då fanns på stället ett fyrkantigt hus av stock. Karl Gustav var känd som en mycket händig karl. År1861 började han bygga den nuvarande huvudbyggnaden. Han var då 61 år gammal och efterträddes snart av sin son Anders Gustav, som färdigställde huset. Anders var gift med Olga från Köipis. Olga höll sig som lite finare än andra och ville kalla sig Köpolja. Anders dog tidigt och efterträddes av sin son Gunnar. Gunnar dog också tidigt och hustrun Elvira skötte om gården tills sonen Karl Gustav tog över. Då Karl Gustav flyttade till Tusby, sålde han Smeds till sin syster Doris. Hon var gift med Birger Hildén (släktgren 3). Deras dotter Birgit gifte sig med Pehr-Olof Eklund och de köpte gården tillsammans 1988.

Efter presentationen av Smeds satte vi oss till bords och njöt av en god lunch. Under lunchen surrade samtalet högt. Släkterna Weckströms och Hildéns  historia intresserade, likaså Sibbos historia utgående från upplevelserna på Sibbesgården. Ingen medgav ändå att de försökt lyfta Nils-Fafas lyfton (se linken ovan.) på Sibbesgården.

Släkten Malmström-Gagneur tackar Pehr-Olof för en minnesvärd eftermiddag.

Sommarutfärd till Sjundby slott den 18 juli 2015

Utfärden blev tyvärr inhiberad på grund av för få anmälda.

Släkten på besök i Lovisa den 12 oktober 2014

En mulen höstdag mötte 22 desto gladare släktingar upp i föreningens ordförandes hemstad, Lovisa. Janne hade planerat ett fint program åt oss med både mat och museibesök.
Vi samlades på restaurang Saltbodan där Janne hälsade oss välkomna och berättade lite om Lovisa stad. Åke Gagneur hade flyttat till staden år 1926 som 7-åring och han berättade några minnen av sin barndoms Lovisa.
Efter en smaklig lunch förflyttade vi oss till Sjöfartsmuseet där vi fick en guidad rundtur av Karl Johan Söderström. Efter att Lovisa grundats 1745, kom utrikeshandeln igång direkt och det byggdes en hamn vid Skeppsbron. Från Lovisa skeppade man bräder och på återresan hade man oftast med sig salt. Därför byggdes saltbodarna som lagerutrymme och några av de 50 bodarna står fortfarande kvar. Bland alla föremål från den tidens sjöfart, fick vi se en modell av fregatten Fortuna som redaren Carl Tesche lät bygga 1810. Hon var vid den tiden Finlands största handelsfartyg, 36 m lång och 10 m bred och en lastkapacitet på 900 ton. Vår släkt har en egen koppling till Fortuna, Hilda Johannas pappa Karl Johan Gagneur jobbade nämligen ombord på skeppet. Fortuna led dessvärre skeppsbrott på Hudö fjärden utanför Lovisa 1822. Karl Johan överlevde lyckligtvis förlisningen och arbetade senare bl.a. med bygget av Saima kanal 1845-47.
Avslutningsvis avnjöt vi kaffe och god äppelkaka på Degerby Gille i Lovisa gamla stad. Huset, som är Lovisas äldsta bevarade byggnad, byggdes 1695 och har fått utstå många yttre hot genom åren. Så sent som 1929 ville staden riva huset, men då grundades Degerby Rusthåll Ab för att rädda byggnaden. Föreningen Degerby Gille rf grundades året därpå och har sedan dess hållit sina möten i huset. Det bedrivs också restaurangverksamhet i den trivsamma byggnaden.

Sommarträffen på Haiko gård den 21 juli 2014

Salonkimusiikkinäytelmä:
Tuokiokuvia Albert Edelfeltin ateljeesta

Porvoon Teatteri gav på sommaren 2014 en föreställning ”Salonkimusiikkinäytelmä: Tuokiokuvia Albert Edelfeltin ateljeesta”. Den sista visningen var den 21 juli kl. 19.00. Föreställningen var finskspråkig.
Styrelsen tyckte att en på träff Haiko gård passade bra efter årsmötet i våras på Kiala gård, där Albert Edelfelt föddes 21.7.1854, alltså för 160 år sedan.
19 personer ställde upp på teaterföreställningen och 15 fortsatte med middag på Hotell Haiko gård.
Stycket var uppställt som en tablå av porträtt som Edelfelt målat i sin ateljé i Paris. Modellerna, Tatja, Virginie, Den dansande spanjorskan, Blomsterflickan, Champagneflickan, Louis Parteur och Aino Ackté, gjorde i tur och ordning entré och togs artigt emot av Edelfelt. Efter en kort seans vid staffliet samtalade konstnären med sin modell och som avslutning uppträdde modellen med en dans eller sång. Till slut sjöng berättaren, Marko Putkonen, med sin djupa bas ”Im tiefen Keller”.
Som helhet var föreställningen en stor visuell och musikalisk upplevelse. Flera av skådespelarna var professionella sångare, och många hade utmärkt skådespelartalang.
Efter föreställningen förflyttade vi oss till restaurangen och njöt av god mat enligt Haikos Edelfelt-meny.
Bordssamtalen handlade om Edelfelt, Paris, Borgå, släkten och släktingar. Också MG-Bulletinen kom på tal, och kommentaren fälldes att också andra än ordföranden skall bidra med material. I samma anda behandlades släktboken med hopp om bidrag från alla släktgrenar.

Styrelsen ordnade en släktträff på Ljusbacka 1.9.2013.

26 vuxna och 11 barn deltog i släktträffen.
Efter en kort välkomsthälsning satte sig alla till bords. Solveig Nordström hade lagat makaronilåda, som vi åt med ketchup eller lingonsylt. Marlene Günsberg hade bakat matbröd.  Efter maten drack vi kaffe med Marlenes sockerkakor. Som helhet klarade vi ekonomin med glans. Fullvuxna betalade 10€ för maten. Trots 100€ som hyra för lokalen gick vi på en liten vinst!
Programmet under träffen bestod av musikunderhållning, först av Cilla Österlund och Pii Wahlroos, som tillsammans med några av de yngsta sjöng och klappade en akrobatisk melodi med muggar mot golvet. Lite senare framförde Iris Heinonen på tvärflöjt ett potpurri av Junnu Vainios melodier.
Därefter började barnens lekar och upptåg, som de lekte delvis utomhus ("Tio stickor på en planka" och "Knutgubbe" el. "Staka-Kalle") och under korta regnskurar inomhus i köket. Lekarna var en uppföljning av lekarna på Savijärvi i våras och barnen hade igen fantastiskt roligt.
Huvudprogrammet bestod av en diskussion om släkten. Som underlag fungerade en genomgång av släkten utgående från Hilda Johanna och Magnus Wilhelm. Diskussionen utmynnade i ett förslag att skriva en släktbok. Förslaget mötte enbart positiv respons och resulterade i en bokkommitté med Marlene Günsberg som ordförande.
Alla släktgrenar gicks igenom. Vi kunde konstatera att det i nästan alla släktgrenar finns medlemmar som tycker om att skriva. Marlene tar gärna emot alla bidrag. De behöver inte vara några litterära mästerverk. Bokkommittén redigerar och sammanställer boken.
Vi väntar med spänning på resultatet, som borde vara färdigt inom något år.

Åke Gagneur berättar och Jan Smedberg kollar på datorn.

Åke Gagneur berättar och Jan Smedberg kollar bilder på datorn.

Sommarkryssning med J.L. Runeberg 2012

Den 8 augusti gjorde släkten en kryssning med J.L. Runeberg från Borgå till Helsingfors. Med på färden var nio släktingar. Vi fick njuta av en vacker sommardag till havs samt såg bl.a. Möholmen nordost om Norrkullalandet, där Hilda Johanna första gången såg ”sibboprinsen” Magnus Wilhelm.

Ombord åt vi en lunch bestående av laxsoppa och smörgås. Fartyget anlände till Helsingfors vid 17-tiden efter en tre och en halv timmes resa.

© Släktföreningen Malmström-Gagneur Sukuyhdistys